Vi drömde om div 8

En fet kung är vår vägledare. En man på 136 kg, en mage med huvud -
men vilket huvud - guidar oss genom de snåriga parametrar som utgör
våra dagliga attacker av allt för verklig fotbolls-inlevelse/
utlevelse. Utan denna ledare, detta ljus i den strida ström av
hårdföra mittbackar och vansinniga bakåtpassningar, skulle vår
existens blott vara en samling celler som långsamt lät mitokondrierna
förtära oss i den oberäkneliga massa som populärt kallas
blåbärsligorna. Vi skulle knappt sparkas. Inte ge hals. Inte ge alls.
Vi är dock kvar där i snåren, men med vår ledares fasta hand på våra
axlar och lapandes den svala luften under denne gigants vingar så ser
vi med tillförsikt framåt mot nya, om ej ädlare dagar, ändock ofödda,
odödliga ögonblick under de kodade meddelandenas sportcirkus. Vi är
Hattrickare. Potente Farouk I, son till Fuad I, hjälpe oss, men så är
det.

Armando kom instapplandes på vårt kontor. Tårögd. Han var rörd till
en mjuk våt, rödsprängd muskel av barnslig iver. - Vi har vunnit
ligan! Och det vårt första år!, grät han fram medan han satte sig ned
för att berätta om den märkligaste resa han gjort på mycket länge.
Hans tonåriga dotter, vars namn vi vill lämna utanför det här, har
som ni kanske vet haft en affär med den rödhårige mannen med pipskägg
i CP vars namn är Per Hjertblom. Stjärtbom populärt kallad, och
populärt gillar vi även om vi håller konstsparkar högre. Denna
relation har ställt till stort förtret för vår mäktige VD och han har
vid en rad tillfällen ömsom ömmat sig, ömsom förbannat denne
pipskäggsbeväxte man. Varför vet vi inte men vi kan väl nöja oss med
att säga att flickan fortfarande bor hemma. Hur som helst, en av
dessa nätter då flickan hade besök reds vår käre Armando Recoba av
drömmar. En av dem inbegriper en annan man, en vän med nära kontakter
i Manya Pocitos. Armando berättar att de båda stod och liftade vid en
nedlagd lanthandel och en tjej i en rostig röd bil stannade och ville
ge dem den skjuts de både så innerligt önskade sig. Armando satte sig
bak. Hans vän där fram. Eller om det var tvärtom. På väg mot
Stockholm och de sedvanliga presentationerna fick Armando se ljuset,
inte Jeban, men ljuset från en annan bil som för glatta livet
blinkade som om... ja, som om han eller hon hade sett något värt att
fira.
- Jag skakade till och frågade tjejen om hon visste vad det rörde sig
om, hon sa hon inte hade en aning. Jag inte ville fråga mer. Jag tittade
framåt utan säga ord mer just då., berättar Armando.
- Då det slog mig, "du heter Therese?", "Ja, svarade hon och log.",
"Ah, vad du gör förutom plockar upp liftare?"
- Jag visste, jag visste vem hon var, på nå't sätt, men hon var lite
svår att placera. Jag tänkte till och det var då det slog mig.
- Du heter Therese Sjögran?
- Ja.
- Ah, du är hon.. tjejen som lirar i fotbollslandslaget?
- Javisst.
- Aha, du är hon som lirar med DIF-Älvsjö, nej förresten MFF?
- Ja.
- Ah, det var du som spelade fram den makalöst vackra Emma Stålhammar i MFF härommatchen?
- Ja.
- Du vet, jag brukar skrika, "in med Therese Sjögran" framför TV:n
när du är med landslaget.
- Aha.
- Men du inte spela mer?
- Nej, jag har lagt av, är skadad, idrottsinvalid.
- Aha. Men varför är du på väg till Stockholm?
- Det vet jag inte. Men så fort jag vet så ska jag berätta det.

Nu vet vi alla att Therese verkligen är skadad. Hon är dock inte så
skadad att hon måste lägga av med fotboll. Vi vet också att Armando
tycker mycket om Emma Stålhammar. Vad Armando inte själv vet är att
han faktiskt aldrig har träffat Therese Sjögran. Autografen han stolt
visade upp - han rullade upp tröjan och demonstrerade under några
förvirrade sekunder en namnteckning på sin mage - där det klart och
tydligt, riktigt redovisande, bortom all tvivel stod Therese Sjögran
med tjock spritpenna kommer han att bära med sig under hela sitt liv
då han lät en tatuerare fylla i spritstrecken och därmed föreviga
detta odödliga fotbollsmöte med en landslagspelare av rang. Vi har
naturligtvis, enligt god journalistsed, lovat oss själva att aldrig
berätta för någon om detta. Tänk om Emma fick veta?!

När Therese med slitna jeans, trasiga fickor och fransiga knän
släppte av Armando och hans vän vid SöS och han stod där och vinkade
glatt åt henne, hade redan en tanke fötts. Om hon, i en rostig röd
liten bil kunde spela i landslaget, varför skulle inte CP kunna
fostra spelare som hon? Eller som Emma? Varför inte bara ringa Jane
och Hanna och be dem komma och spela för CP? Tja, va fan. Självklart
skulle de inte vilja spela med ett gäng som precis vunnit div 9, även
om vi drar 10 000 personer till CPA på våra hemmamatcher inom en snar
framtid. Nej, sluta dröm. Emma kommer aldrig komma. Inte Therese heller.

- Så jag tatuerade fast hennes namnteckning för all framtid som en
påminnelse om den där dagen. Den resan. Den drömmen. Drömmen om div
8. Drömmen om Therese som spelade fram Emma. En röd, rostig bil,
slitna jeans och en skjuts till SöS. Vi kanske ska ringa Salina
Ohlsson? Hon gjorde ju Hattrick mot Bälinge?!

Jo, jo vad kan man säga. Det var inte en dröm? Levde han drömmen?
Livet är en dröm. Vi drömde om div 8. Nu är vi där. Och vi har Farouk
I att tacka för det. Tack.

Maclure: En bra dag på jobbet

CP pulveriserade Joteg med hela 5-0 CP har nu sex raka utan förlust och har gjort hela 49 mål på dessa matcher. Ian Maclure är självklart mycket nöjd med söndagens seger.

- Det var en bra dag på jobbet och visst blev det lite av en överkörning. Men vi utnyttjar de lägen som uppstår, säger han.

Vilket ord ska beteckna söndagen, slakt eller kross?

- Det var en bra dag på jobbet och visst blev det lite av en överkörning. Joteg vinner inte bollinnehavet och när de har bollen rullar de runt mycket i backlinjen, det liknar det syndromet vi har haft i vissa matcher. Men vi utnyttjar de lägen som uppstår. Vi darrar lite när de gbyter till kortbyxor, men Madis mål var förlösande.

Andra hemmamatchen i rad startar CP i ett rasande tempo.

- Vi har ju snackat om att vinna dueller tidigt och visa att vi inte ger bort någonting. Det var ett oerhört tryck från början.

Innan matchen talade du om en särskild taktik för att få grepp om deras mittfält. Hur såg den ut?

- Vi spelar egentligen en T-formation där Roffe låg längre fram och Clas täckte upp bakom. Vi försökte hålla Jotegs mittfält framför oss och det lyckades ganska bra. Vi sjönk lite i slutet på första, ibland låg mittfältarna i knäna på backlinjen, men det rättade vi till efter paus. Dessutom så har dansträningen slagit väl ut. Det finns minst tre som kan gå ner i spagat nu.

3-0 kommer i ett psykologiskt viktigt läge. Då trodde jag matchen var över.

- Det trodde jag med, nu är matchen slut men det var flera minuter kvar. Men så får de två extra glasspinnarl. Eduardo var kissnödig och kommer på mellanhand men så fort han fixat skosnörena så är han bra med i matchen igen. Det fanns bara ett lag på plan då.

Jag blev förvånad över vilka ytor som stundtals uppstod.

- Så är det alltid mot Joteg. Spelar man med den typen av fotboll med mycket folk i anfallen uppstår ytor.

Sedan var deras uppställning var lite felbalanserad med för många spelare som satt hemma och de har också killar som spelar bridge, kommentarer är väl överflödiga? Den enda utpräglat defensiva spelaren var på Mallorca. Inte lätt att göra något då. Han hamnade ofta i lägen med "ett hav" omkring sig där motståndarna kunde starta anfall so tur var lirar vi inte vattenpolo men vi gjort det hade deras defensiva kille haft det jobbigt.

Du ändrade lite i startelvan, Stjärtblom fick starta i stället för Lukas.

- Tanken var från början att Per Nilsson skulle starta på bänken, han har haft liknade sjukdomssymptom som Möllerskär hade - divalater. Det kanske är något virus som går i truppen. Lukas skulle alltså spela på topp med Möllerskär och sedan skulle Per bytas in i andra. Men Lukas kände av låret precis innan match och då tvingades vi pussla om igen. Dessutom så ville Stjärtblom egentligen vara hemma med sjuk flickvän men Armando har genomskådat bluffen och tillåter aldrig sin dotter att inte närvara på match om inte Stjärtblom absolut är spelklar. Han säger sig gilla honom men litar inte på honom. - Skulle du lita på en med rött pipskägg? brukar Armando fråga retoriskt.

Är Ingo Harle vår "supersub"?

- Ja, det kan man ju säga. Han får aldrig spela men om han gjort det vet jag att han skulle göra mycket väl godkänt ifrån sig, vilket naturligtvis är väldigt bra. Men det är svårt att slå sig in i laget och det är upp till varje spelare att bevisa att man duger.

Madis Asma är en riktig målspruta nu. Har det släppt för honom?

- Han jobbar kopiöst och skapar chanser. Jag tror det är som med alla balter, kommer man in i ett torskstim och släpper sig och gör allt möjligt på alla möjliga sätt så kommer stanken bestå.

Per Nilsson fick starta eftersom Lukas var skadad. Vad ser du för likheter respektive skillnader mellan de två?

- Han kan mycket väl ha startat även om Lukas varit frisk. Båda två är bra på inlägg och vågar utmana. Jotegs ytterback har jag sett på krogen i Köpenhamn och han är livrädd när man pressar honom lite, han litar inte riktigt på sin fart. Per fick klara direktiv att utmana honom. Både Per och Lukas spelar bra framåt och är en typ av spelare som kan lösa upp en hel match. Per är kanske lite mer disponerad i försvaret.

Efter en sådan match förtjänar alla CP-spelare överbetyg, men finns det någon du vill hylla lite extra?

- Per gör en mycket bra match. Men alla bör hyllas, från de som startar till inhopparna.

CP har blivit riktigt vassa på fasta situationer. Hur kommer det sig?

- Dels skapar vi mycket chanser spelmässigt. Vi hade 23 avslut varav 16 gick på mål. Dels tränar vi mycket på de fasta situationerna och har blivit livsfarliga på både hörnor och inkast. Inkasten har Tobiasson och Jeban lyckats väldigt bra med på senare tid.

Tre av våra målskyttar är födda 1984 respektive 1985. Vad betyder det?

- Det visar på att CP har en fint lag för framtiden om vi får behålla spelarna.

Sverre Nedergaard, ersättaren för Kihlling, har äntligen kommit. Men varför är han inte spelklar förrän mot Timmerslätt?

- Han ska tillbaks och hämta sina fotbollsskor kommande helg, det var en förutsättning för att de skulle släppa honom redan nu. Nedergaard är ett bra tillskott till truppen, men spelar vår backlinje som de gör nu kan det bli svårt att ta en plats.

Hur mycket av honom har ni sett tidigare?

- Vi har sett bra videoupptagningar på internet.

Dessutom har CP en provspelare på plats, Kenneth Rothborg. Vad tycker du om honom?

- Jag har bara sett honom på två träningar, men han verkar ha en bra inställning och en bra vänsterfot. Visar han sig duga är det inget fel i att bredda laget med en vattenbärare. Men han har uselt flås. Vi får skicka honom på dansläger.

Fast vår efterlängtade anfallare lyser fortfarande med sin frånvaro. Tror du verkligen att CP kommer värva någon?

- Ja, det gör jag. Så länge transferfönstret är öppet gör jag det. Och vi har ju inhandlat en kille vi fortfarande inte vill kalla Mr X.

Hur ser planerna ut för kommande vecka och hur är skadeläget i truppen?

- Nu är vi lediga och kör i gång först på lördag. Då blir det styrka och löpning på morgonen och bollpass på eftermiddagen. Det är svårt att sia om någon av de skadade spelarna hinner bli friska till Ranger-matchen. Jag vågar inte hoppas på det. Nu hoppas jag killarna kan ta med sig sina erfarenheter av fransk barockopera in i framtiden och kliva av innan de blir som jag. Jag har insett att vi måste tänka lite mer på alla de människor jag vill kalla Kära Medborgare. Vi skall börja med affirmationer och empati-träning, jag är lite nyfiken på hur gemene man lirar boll. Det kanske kan ge oss en skjuts in i div 8?

Vi tackar för pratstunden.

- För all del. Tack skall ni ha eller mercí som jag brukar säga oftare och oftare nu för tiden.

En sista fråga dock. Var inte den sista matchen en Walk Over seger, har inte Joteg lagt ner?

- Jo, men eftersom du frågade så gjorde jag som Zoran. Gav svar för att hjälpa till och göra bra TV.

Men vi är inte en TV-kanal?

Jaha. Du är iaf bättre en den där tönten Ekvall. Dessutom så ser du bättre ut. Jag tänker fortsätta låtsas att det här är TV.

Ok, tack igen då.

- Mercí.

Maclure kanske inte är galen

Vår Livsstil - Er Hobby
Kultur - Kalas
Hammarby- Djurgårn
/Mike (?)

Om livet är en film noir

De dagar Maclure tar sig till operasalongerna och låter sig uppfyllas
av de toner som nu är hans ledstjärnor så säger han sig alltid se
ting klarare.
Livet är inte svart eller vitt. Det är endast i första akten av
operan allt tycks vara så enkelt. Andreas Jakobsson kan inte själv
stoppa det andra stockholmslaget att vinna allsvenskan, allt han kan
göra är att trycka till näste anfallare och ge bollen en rejäl skjuts
i rätt riktning. Maclure insåg detta en bit in i andra akten och när
den tredje akten var all så kunde man skönja en stilla nick och ett
litet leende och i en ingivelse - en på miljonen - talade han: Det är
aldrig svart eller vitt, konst är eviga nyanser av grått. Fotboll är
aldrig bara vinst eller förlust det kommer alltid vara lika stora
delar, pinan där emellan.
Also sprach Zarathustra. Så talade även Maclure. Utan frågan ställd
är verket intet. Ridå.